9/11
Idag är det tio år sedan två passagerarplan flög in i World Trade Center och ett flög in i Pentagon.
Jag minns dagen som att jag kom hem från skolan på eftermiddagen. Jag bodde tillsammans med min dåvarende i hans lägenhet i Lund. Vi hade ingen tv, men han hade fått en länk på msn till CNN. När jag kom innanför dörren skrek han att jag skulle snabba mig in. Vi satt tysta och tittade i tio minuter, jag ringde mamma som sa "sluta nu, det är inte förste april." sen satte hon på teven och sa "herregud".
Direkt efter flög det andra planet in i det södra tornet. Då visste vi, det här var ingen olyckshändelse.
Dagen därpå var stämningen låg i skolan. Vi var inte berörda rent personligen, men trots att vi bara var tonåringar visste vi att detta skulle beröra oss för resten av livet. Det här var den nya världen.
Under Bush styre fick vi se fler krigsförklaringar än någonsin tidigare och jag tror att vi alla var oroliga att kriget skulle nå Sverige. Alla undrade, är detta tredje världskriget?
Jag kan inte säga att jag känner att världen blivit en tryggare plats, även om USA verkligen försöker intala oss om att dom gjort alla människor tryggare och stoppat större katastrofer. Vi vet bättre än så, det är vi som individer som förändrar världen.
"If you see something, say something"
Min pappa hade en vän som arbetade i FN's skola på 36.e våning i WTC. Idag hedrar vi honom, barnen och alla andra som dog i katastrofen, alla krig, svältkatastroferna, terrorn i Oslo och Utöya.
Idag minns jag alla som dog för tidigt och blev tvingade att lämna sina familjer i obotlig saknad.
Jag minns dagen som att jag kom hem från skolan på eftermiddagen. Jag bodde tillsammans med min dåvarende i hans lägenhet i Lund. Vi hade ingen tv, men han hade fått en länk på msn till CNN. När jag kom innanför dörren skrek han att jag skulle snabba mig in. Vi satt tysta och tittade i tio minuter, jag ringde mamma som sa "sluta nu, det är inte förste april." sen satte hon på teven och sa "herregud".
Direkt efter flög det andra planet in i det södra tornet. Då visste vi, det här var ingen olyckshändelse.
Dagen därpå var stämningen låg i skolan. Vi var inte berörda rent personligen, men trots att vi bara var tonåringar visste vi att detta skulle beröra oss för resten av livet. Det här var den nya världen.
Under Bush styre fick vi se fler krigsförklaringar än någonsin tidigare och jag tror att vi alla var oroliga att kriget skulle nå Sverige. Alla undrade, är detta tredje världskriget?
Jag kan inte säga att jag känner att världen blivit en tryggare plats, även om USA verkligen försöker intala oss om att dom gjort alla människor tryggare och stoppat större katastrofer. Vi vet bättre än så, det är vi som individer som förändrar världen.
"If you see something, say something"
Min pappa hade en vän som arbetade i FN's skola på 36.e våning i WTC. Idag hedrar vi honom, barnen och alla andra som dog i katastrofen, alla krig, svältkatastroferna, terrorn i Oslo och Utöya.
Idag minns jag alla som dog för tidigt och blev tvingade att lämna sina familjer i obotlig saknad.
Kvack
Jag tycker mycket om att både tillaga och äta anka. Hittills har jag varit så pass fantasilös att jag varje gång servereat den med ugnsrostad timjanpotatis och madeirasås.
Men så var jag på Paddys med jobbet i fredags och åt en fantastisk rätt! Ankan var torr, men till serverades en underbar potatisgratäng och en hallongräddsås.
Den där hallonsåsen har jag tänkt på sedan dess. Hittade ett recept på nätet idag, får bli att testa nästa gång vi får hem middagsgäster.
http://www.alltommat.se/recept/Ankbrost-med-hallonsas-sockerstekt-potatis-och-getostbakat-apple-10519
För övrigt har jag haft hand om ett uppdrag på jobbet. Vi skulle för första gången lasta något vi inte brukar lasta. Jag har arbetat med detta i tre veckor. Idag, ungefär 1 dygn in i uppdraget, avblåstes det. Jag blev mer ledsen och besviken än vad jag kunde tro. Förhoppningsvis ser mina kollegor att jag hittills gjort ett bra jobb med projektet.
Den här godingen har jag budat hem på tradera, vi får hoppas att den passar och att rumpan inte ser dubbelt så stor ut.
Men så var jag på Paddys med jobbet i fredags och åt en fantastisk rätt! Ankan var torr, men till serverades en underbar potatisgratäng och en hallongräddsås.
Den där hallonsåsen har jag tänkt på sedan dess. Hittade ett recept på nätet idag, får bli att testa nästa gång vi får hem middagsgäster.
http://www.alltommat.se/recept/Ankbrost-med-hallonsas-sockerstekt-potatis-och-getostbakat-apple-10519
För övrigt har jag haft hand om ett uppdrag på jobbet. Vi skulle för första gången lasta något vi inte brukar lasta. Jag har arbetat med detta i tre veckor. Idag, ungefär 1 dygn in i uppdraget, avblåstes det. Jag blev mer ledsen och besviken än vad jag kunde tro. Förhoppningsvis ser mina kollegor att jag hittills gjort ett bra jobb med projektet.
Den här godingen har jag budat hem på tradera, vi får hoppas att den passar och att rumpan inte ser dubbelt så stor ut.
Sunday...
Jag går igenom någon sorts underligt sorgearbete och blir förundrad över hur mycket jag egentligen kan känna. Jag sörjer för mina vänner men beundrar deras styrka.
Jag kommer inte prata eller skriva mer om det, men ville ge er en anledning till varför jag inte varit här. Det finns viktigare saker i livet.
Tiden tickar på och jag lever för andra. Jag längtar redan efter stockholmsresan om en månad och längtar efter julen.
Jag drömmer om den senapsgula klänningen på h&m som jag inte unnar mig och impulshandlar på Coop Forum. Jag spenderar mer tid på fiskerökerier än vad som egentligen är hälsosamt och röker för många cigaretter för att vara ickerökare.
Jag borde sy min förbannade kjol någon gång... men jag orkar verkligen inte. Livet tar slut på mig. Men jag kommer aldrig klaga, för jag gör det med egen vilja, lust och någon sjuk glädje.
Jag kommer inte prata eller skriva mer om det, men ville ge er en anledning till varför jag inte varit här. Det finns viktigare saker i livet.
Tiden tickar på och jag lever för andra. Jag längtar redan efter stockholmsresan om en månad och längtar efter julen.
Jag drömmer om den senapsgula klänningen på h&m som jag inte unnar mig och impulshandlar på Coop Forum. Jag spenderar mer tid på fiskerökerier än vad som egentligen är hälsosamt och röker för många cigaretter för att vara ickerökare.
Jag borde sy min förbannade kjol någon gång... men jag orkar verkligen inte. Livet tar slut på mig. Men jag kommer aldrig klaga, för jag gör det med egen vilja, lust och någon sjuk glädje.
